EN TITT I OUTFIT-ARKIVET

Det här inlägget tog en stund att knåpa ihop... Jag har faktiskt aldrig riktigt blickat tillbaka över mina år som *mode*bloggare, så jag fick gå igenom en rad osorterade bildmappar på gamla hårddiskar och datorer. Känns ändå värt att spara, liksom. Det blev en riktigt rolig (och lite sentimental) trip down memory lane! Let's go:

Oh Baby 125x.jpg

2007

För lite mer än 10 år sedan bestämde jag mig för att börja blogga med bilder och inte bara text. Modebloggar hade nästan precis blivit en grej, men jag tyckte ändå att jag var ungefär sist på bollen. Så fel man kunde ha? Detta var de två första outfitsen jag laddade upp på min blogg (lol på fejk-posen med Pers vinylspelare 😂) 

Det var inne med klubbiga bilder, hög kontrast och brus. Jag minns att en poppis bloggerska postade bilden med mig i fönstret på Babel som inspiration (kolla coola hårbandet, liksom!) och gav en skjuts till bloggen nästan på en gång. Plagget of the year var verkligen dessa två paljett-tuberna - en lila och en svart - som jag köpte på min favvo-second hand här i Malmö. Använde dem tills de föll isär, bokstavligt talat. 

1jasmin.jpg
12.jpg

2008

Året efter tog bloggen fart på riktigt när jag var med i en outfit-tävling på Kanal 5s hemsida. Man skulle styla sig själv inspirerad av Gossip Girl, som var nya storserien just då. Hade inte sett ett enda avsnitt, men skickade in säkert fem olika bidrag och mobiliserade alla jag kände att rösta på mig. Här är bilden som vann! Priset? Njäe, men 20 lax och en resa till New York med Elin Kling bara. Fick tre intensiva lyxdagar i bästa staden med taxiresor överallt, avokadomacka på Café Gitane, poolhäng på Soho House, middag på Waverly Inn och framför allt sko-shopping på SAKS Fifth Avenue. Riktigt stekigt. Moschino-skärpet hittade jag på en av alla fantastiska vintagebutiker vi hann med - men det mest självklara köpet var nog ändå skorna på bilden: knock-offs på Fendi-skorna Carrie har i första SATC-filmen. Iconic.

IMG_5738-2.jpg
IMG_7254-2.jpg

Sen väntade fler äventyr när jag flyttade till Barcelona en höst och pluggade spanska. Outfit-bilder togs med fördel i spegeln på klubben.

klänning2.jpg
klänning.jpg

2009

Jag kom hem, fortsatte jobba som vikarie på förskola, bo hemma och lägga alla pengar på att resa. Backpackade och gick på fasters bröllopsfest i Indonesien, sen åkte vi till Brasilien i två veckor med familjen. Någonstans längs vägen fick jag lite panik över att det gått två hela år sen studenten och flyttade till Uppsala för att gå lärarutbildningen och *ta tag i mig själv*. Fyndade denna vita favoritklänning på eBay och poserade i min nya frostiga hemstad.

4954489196_96649670c6_z-2.jpg
4953897783_c19d598768_o.jpg
2.jpg
5065601841_32ced2eb19_b.jpg
5087179918_b3f1036de5_b.jpg

2010

Jag hoppade på en annan tävling! Denna gång var det Nyheter24 som hade en webb-TV-serie där bloggare tävlade om högsta vinsten: att bli moderedaktör för sajten Modette.se. Det var en namnkunnig jury de skrapat ihop (bl.a. Roland Hjorth från Whyred, Mika Kjellberg från MIKAS och Jonas Hallberg - ni vet från Top Model och kändis-Biggest Loser, hehe) och det var nya utmaningar och utslagning varje vecka. Jag, Hilda Sandström och Josefin Arestav gick till final och Josefin kammade hem segern. Outfiten med den gula klänningen hade jag i sista delmomentet då vi blev intervjuade av Emilia de Poret. Riktigt kul var det! Jag gick även Helene Falks Stylistutbildning och kände mer och mer att det där med att plugga lärarutbildningen kanske kunde vänta? Min största stilinspiration var preppy-coola Gala Gonzalez och hattar i olika varianter var standard. 

IMG_3656-2.jpg
legs.jpg
IMG_0196-2.jpg
IMG_2277.jpg
IMG_2268-1.jpg
IMG_0442-1.jpg

2011

Sagt och gjort, jag lämnade så småningom Uppsala för att frilansa som stylist i Stockholm. Jag jobbade med Helene Falk som assistent på flera TV-produktioner och tog även egna uppdrag för reklamfilmer, TV-vinjetter och tidningsreportage. Fast jag inte bott i Malmö på några år blev jag tillfrågad att bli moderedaktör för Malmö Streetstyle, där jag också hade min blogg. Jag gick på Stockholms modevecka tillsammans med HildaSemra och Sania (som hade bästa kameran och tog bästa outfitbilderna <3) fotade och skrev. Outfithetsen på modeveckan var real, men jag tog på mig knäppaste Hawaii-skjortan och en kjol jag hittat för 20 spänn på rean och lekte att jag kom direkt från denna PRADA-runway. Fortfarande helnöjd med det. Älskar också den lilla shortsdressen från Altewaisaome som jag ska gräva fram igen på en gång.

_MG_5091.jpg
DSC_0024.jpg
IMG_9321-1-2.jpg
IMG_1659.jpg
IMG_3539-2.jpg
IMG_7860-3.jpg

2012

Jag fortsatte att frilansa och gå på modeveckorna i Stockholm och Köpenhamn. Malmö Streetstyle relanserades i ny form och vi hade ett stort event i Malmö, där jag hade den blå outfiten (älskar kavajen från MARNI x H&M som var det årets stora grej). Varenda en av dessa outfits hade jag kunnat hoppa i idag också! Det finns såklart en del annat i arkiven som inte alls känns lika lockande, haha... Men det kan vi kanske ta en annan dag.

Vad hände sen då?

Instagram kom ¯\_(ツ)_/¯

Nä, jag började jobba mer och blogga mindre. Bloggvärlden kändes allt hetsigare med proffstagna foton och enbart modellsnygga tjejer. Jag gick upp lite i vikt och tyckte inte mina kläder satt bra längre, kände mig inte fin nog på bild (klippte en jätteful frisyr på mig själv?), tvivlade på vad jag ville egentligen. Kändes inte alls bra att vara en del av den konsumtionshysteri som bloggarna bidrog till i allt större utsträckning. Jag bollade ambivalensen kring hela industrin med världens bästa Maria "Decida" Wahlberg som jag hade det stora nöjet att jobba nära så länge jag bodde kvar i Stockholm. Tillsammans med henne och andra supersmarta, fina människor gick jag vidare till att skapa allt från musikvideos, fester, konserter och Grammis-nummer - till samtalsgrupper och dokumentärfilmskvällar. 

Nu upplever jag att det lugnat ner sig lite och blivit mer tillåtande, öppet och back to basic i bloggformatet. Eller så är det bara jag? Jag vet inte alls var jag kommer vara om 10 år till - och vad jag kommer ha att se tillbaka på då - men jag ser fram emot att dokumentera vägen dit.